tisdag 21 september 2010

Jag orkar inte stå jag vill inte se mer. Ingen förstår hur det känns och ingen kan fatta att jag inte mår bra det handlar bara om skolan nu enligt mamma och pappa. Jag sitter och kollar på tv och har precis ätit en bulle och drukit pepsi så att jag inte ska sova. Jag orkar inte imorgon. Det känns som att om jag förklarar hur det känns så kommer jag hamna på psyket och jag vill inte vara där jag vill vara där jag är nu men utan problem. Jag älskar mina föräldrar men önskar att dom förstår hur jag känner så att jag slipper förklara för det är det jobbigaste med situation jag vill inte bli tvungen att säga att jag inte mår bra det ska dom förstå och fråga. Men det går ju att drömma. Jag vill rymma men vet ej vart och jag är för feg för att bara gå och jag vill inte bli ensam. Utan dom är jag ingen.
Pandababy

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar